giftfri medveten eko ekologisk naturlig barn förskola

Hej och tack för att du åter – eller kanske för första gången – har landat på min blogg Kemikaliepappan. Jag hoppas att du har haft en fantastisk början på 2015!

Under den senaste tiden har det varit tyst här – något som det kommer att bli ändring på. Listan över ämnen att skriva om blir allt längre så mitt mål är att börja skriva dagligen. Och jag hoppas att under året kunna förverkliga en rad nya initiativ – såväl stora som små.

Det är kanske lite sent att summera 2014, men jag satt och funderade över det gångna året och vill berätta lite om Kemikaliepappans milstolpar så långt.

Ett gräsrotsinitiativ sprunget ur faderskapet

Efter att ha haft namnet och bloggidén färdig under närmare ett års tid, så skrev jag det första inlägget i mars 2014. I samband med att min dotter föddes för drygt två år sedan, påbörjade jag min resa för att lära mig att bli mer kemikalieklok och ta fler giftminimerade beslut som inte bara gagnar min dotter utan även mina medmänniskor och vår natur. Jag är inte perfekt och jag gör fortfarande kompromisser i vardagen, men jag lär mig hela tiden nya saker och, steg för steg, tar jag fler kemikaliekloka beslut. Och ju fler bra alternativ som erbjuds på marknaden desto lättare blir det att ‘göra rätt’ inom fler områden.

Idén med gräsrotsinitiativet Kemikaliepappan är att dela med mig av mina tankar och perspektiv med ett särskilt fokus på de mest känsliga individerna i vårt samhälle – våra barn. Och att ges möjlighet till att, med de medel som jag själv bygger upp via egna kanaler, engagera och inspirera alltifrån småbarnsföräldrar till ledande politiker för att vi tillsammans snabbare ska uppnå en mer medveten och omtänksam samhällstillvaro. Det må låta högtravande men det hela är egentligen mycket enkelt. Vi kan alla genom varje enskilt köpbeslut vara en aktiv del av att såväl motivera som tvinga samhället och marknaden att ställa om till en mer hållbar utgångspunkt som är bättre på att värna om människa och miljö. Ju fler vi blir och ju fler medvetna beslut som tas desto större samhällskraft kommer vi att utgöra.

Föreläsningar med Kemikaliepappan

Utöver milstolpen att ha startat bloggen så bestämde jag mig tidigt för att bege mig ut på en föreläsningsturné med titeln Vägen till en giftminimerad vardag. Jag ville bidra till att fler småbarnsföräldrar, mor- & farföräldrar, förskolepersonal, kommunala tjänstemän, politiker etc får upp ögonen för det här. Och att de i sin tur skulle så frön kring frågan om att giftminimera vardagen för sin familj och att giftminimera förskolan.

Under oktober 2014, besökte jag 14 städer och talade inför ca 750 personer. Jag får vara nöjd över att turnén gick helt ok, men jag hade gärna nått ut till det dubbla.

Sedan turnén så fortsätter jag att vara ute och föreläsa via förfrågningar. Den kommande tiden ska jag besöka kommuner, intresseorganisationer och företag. Det är väldigt inspirerande att möta människor och tillsammans fördjupa oss i frågor som är så viktiga för framförallt våra barn men även oss vuxna.

Hör gärna av dig om du/din arbetsgivare skulle vilja att jag kommer och föreläser. Jag kan anpassa innehållet efter era specifika önskemål.

Kemikaliepappan i media

Tack vare bloggen och föreläsningsturnén, har jag blivit omskriven i media. Bland annat i lokaltidningar, Dagens ETC, Kloka Hem (en av mina favorittidningar), Mama och Fokus. Jag är tacksam för intresset och siktar på att nå ut ännu bredare under 2015.

Det har dock inte enbart varit trevligt att figurera i media. Artikeln i Fokus var tyvärr dåligt researchad och innehöll en rad felaktigheter. Jag förberedde ett svar som punkt för punkt bemötte artikelns innehåll, men jag fick rådet av en bekant att inte ödsla energi på detta lågvattenmärke utan istället vara nöjd med exponeringen. Men det var helt klart undermåligt att Fokus inte ens refererade till den globala WHO-/FN-rapporten kring hormonstörande ämnen och att man inte heller pratat med en av personerna som låg bakom rapporten – Professor Åke Bergman som är VD för Swetox. Naturskyddsföreningen valde att bemöta de delar av artikeln som direkt berörde dem.

 2015 – De många enkla beslutens år

I dagsläget tycks det bara vara en minoritet föräldrar som på riktigt har börjat engagera sig i frågan om att tänka mer aktivt på att begränsa exponeringen för giftiga kemikalier. Ett konkret exempel är att det tydligen fortfarande ofta är så att en ensam förälder på möte hos förskolan blir nedröstad/nedtystad av övriga föräldrar när en mamma (vilket det oftast är) eller pappa påtalar sådant som rör kemikalier/gifter.

Jag hoppas att vi vid 2015 års slut har uppnått en situation då åtminstone en grupp föräldrar på varje förskola – tillsammans med förskolans personal – driver på i den här frågan, utifrån nya direktiv tagna från politiker på nationellt och lokalt plan.

Barnens hälsa måste ges den prioritet som ju borde vara en självklarhet. Om man gör en förskoleinventering för att kolla vilka saker som bör avlägsnas så kan det absolut vara knivigt att veta hur man ska tänka för varje enskilt objekt. Men överlag så finns det så oerhört många enkla beslut att ta kring sådant som absolut inte ska få förekomma på en förskola. Dessa enkla beslut måste tas genast. Jag tänker då bland annat på att ta bort gamla plastleksaker, mjuka plastleksaker, gammal elektronik, byggmaterial såsom plaströr, plastföremål som används till barnens måltider etc.

En viktig åtgärd, men som inte är lika snabb och enkel, är behovet av att byta ut plastmattor och plastgolv i PVC mot mer giftminimerade alternativ.

Som vi vet tar politiska processer ofta lång tid och därför krävs det ett gemensamt föräldraengagemang för att få till stånd en snabbare förändring. Och förskolechefer med personal måste definitivt också ansluta till rörelsen för en mer hälsosam förskolemiljö.

Det handlar inte om att som förälder börja bli rädd för det mesta i vår omgivning – det kommer alltid att finnas en ovisshet kring livet och de många kemikalier som vi omges av, men fundamentalt är att snabbt ta de enkla och självklara besluten kring sådant som till och med i många fall inte ens får säljas idag, dvs många gamla saker som barn leker med innehåller ämnen som idag är förbjudna eftersom man har upptäckt att de kan vara skadliga för barn.

Det borde inte vara svårt att inse att sådant som är förbjudet idag men som barnen fortfarande leker med bör avlägsnas från varje hem och varje förskola. Barnens exponering för giftiga kemikalier är en extremt viktig fråga som finns där vare sig vi vill det eller inte. Då är det lika bra att vi tillsammans kavlar upp ärmarna och löser det här så gott det går utifrån den kunskap som vi har från vetenskapen i dagsläget samt med ett extra lager av försiktighetsprincipen inom de områden där vetenskapen arbetar utefter hypoteser om vad som kan vara skadligt.

Bild: @mattepattepoo