förskola giftfri förskola innovation nytänkande

Det är för mig oförståeligt att miljöer där såväl de yngsta som de äldsta människorna spenderar sina dagar tenderar att vara standardmässiga, tråkiga och oinspirerande. Jag läste om hur man här i Uppsala ska dra igång flertalet nya, storskaliga förskolor huserade i baracker. Högst sannolikt kommer även inredningen i dessa vara allt annat än fantasifull.

Varför gör vi så här? Samhället styrs alldeles för mycket av människor som inte har viljan eller förmågan att injicera livsglädje i det de gör och skapar. Vi människor påverkas av de miljöer vi vistas i och det finns så mycket man kan göra för att tilltala våra sinnen om man bara tänker till.

Det är upplyftande när man stöter på exempel som går emot strömmen.

Ett jag läste om häromdagen är den fantasifulla förskolebyggnaden i Råå, ett litet hamnsamhälle i Helsingborg. Det utgör dock tyvärr också ett exempel på arkitekters ofta usla kunskap om akustik. Man fick i efterhand rätta till vissa saker för att skapa en bättre ljudmiljö i förskolan. Akustiken är något som alla förskolor måste jobba med för att såväl barnen som personalen ska få verka i en så harmonisk miljö som möjligt.

Ett annat inspirerande exempel är amerikanska Wildflower Montessori. Ett team vid MIT Media Lab i Boston har skapat ett spännande förskolekoncept vars fundament utgår från Montessori-pedagogiken. Syftet med Wildflower Montessori är att experimentera med en ny lärande miljö och att sudda ut gränsen mellan hemskolning och konventionell förskolemiljö samt gränsen mellan skolan och bostadsområdena runtomkring den.

Det finns redan ett antal Wildflower Montessori-förskolor, framförallt i Bostonområdet, och verksamheten bygger på följande 9 principer:

  1. Montessori — Att skapa en autentisk Montessori-miljö som erbjuder en harmonisk upplevelse som utgår från barnens behov i grupper med mixade åldrar.
  2. Shopfront — En liten yta, med endast ett klassrum, integrerad i det lokala bostadsområdet. Lärarna både undervisar och driver själva skolan vilket skapar en närhet till beslutsfattande för att hela tiden utvecklas och kunna agera snabbt utifrån barnens behov.
  3. Lab — Varje enskild Wildflower-skola agerar som ett labb; en miljö dedikerad till att vidareutveckla och förfina Montessori-pedagogiken sett ur en samtida kontext.
  4. Home — Skapa ett sömlöst lärande community som suddar ut gränsen mellan hemskolning och skolan som institution. Interaktionen mellan föräldrar och lärare ges en hög prioritet. Föräldrar ges en integrerad roll på förskolan och lärarna ges möjlighet att bidra med kunskap kring barnens utveckling i hemmiljön — lärare följer med till hemmet och guidar till möjliga förändringar för att uppnå symbiosen mellan hem och förskola. En oerhört vacker approach som kan skapa en konsekvent upplevelse för barnen oavsett om de befinner sig i hemmet eller på förskolan. Läs mer om Home Visits här.
  5. Artist — För att berika miljön för lärande, anlitar varje förskola en ‘artist-in-residence’. Kreatören erbjuds en lokal i anslutning till förskolan så att ett utbyte kan ske mellan hen och barnen. Kreatören inspireras av barnen medan barnen får möjlighet att få inblick i det dagliga kreativa arbetet och ges praktisk utbildning i det hantverk som kreatören håller på med. Barnen får lära sig att lärandet och skapandet är en livslång process och inte något som bara sker i förskolan/skolan.
  6. Generosity — Miljön präglas av en stor generositet mellan lärarna, föräldrarna och barnen, sprungen ur kontinuerlig träning i mindfulness. Man bidrar med kunskap och erfarenheter sinsemellan men också utåt till det lokala communityt och världen i stort.
  7. Nature — Fokus på naturen med tonvikt på icke-separationen mellan människan och naturen. Tanken förverkligas genom en unikt levande klassrumsmiljö och att spendera mycket tid ute i naturen. Man väljer miljövänliga, giftminimerade saker i naturmaterial och barnen omges av mycket växter som de lär sig att ta hand om. (Som ni kanske vet så är jag också en stor anhängare av att använda giftabsorberande krukväxter i hemmet, se mina tidigare inlägg om det — inomhusluften i Wildflower-skolorna förbättras av mycket växter) 
  8. City — Ta en aktiv roll i formandet av det lokala communityt. Bland annat genom att vara med och förbättra lokala parker och gator och andra aspekter av närmiljön för att uppnå en urban miljö som blir mer hälsosam för barnen. Wildflower-verksamheten exponeras för grannskapet genom att vara transparent med sin verksamhet, bjuda in till seminarier etc.
  9. Network — För att undvika problem med byråkrati och centraliserat beslutsfattande när en verksamhet växer, så bygger Wildflower på open-source design och ett decentraliserat nätverk. Varje enskild förskola bibehåller självständighet och eget beslutsfattande samtidigt som skolor emellan kan hjälpa varandra i nätverket och få tillgång till gemensamma resurser (det finns exempelvis en fantastisk resurs att tillgå som hjälper till med att steg för steg att starta igång en ny Wildflower-förskola). Man bestämmer över den egna förskolan men har sedan ett gemensamt ansvar för att utveckla och stärka nätverket i sin helhet.

Jag känner igen mycket av detta från Waldorfs tänk – i synnerhet strävan efter småskalighet och harmoni samt relationen till naturen och det naturliga – men Wildflower-konceptet i sin helhet med alla de ingående komponenterna ovan ser jag som något helt unikt.

De 9 principerna får mig att visualisera en alldeles fantastisk värld för barnen och hur det skapas ett harmoniskt samspel mellan barn, föräldrar, lärare och det lokala communityt.

Om man vill fördjupa sig mer i Wildflower-approachen så finns det allehanda resurser/dokumentation här.

Vad tänker du om detta? Om du själv driver eller arbetar på en förskola så kan du förhoppningsvis hitta delar i detta tänk att ta med dig in i den nuvarande verksamheten.