Till vardags arbetar jag som varumärkesstrateg och i samband med att jag jobbade med utvecklingen av Sveriges varumärkesplattform så betonades viktiga värden såsom empati och omtanke. Sverige kan uppvisa en lång rad exempel på hur vi tror på ett stegvis framåtskridande med utgångspunkt i människans behov och miljöns villkor.

Men jag känner mig besviken och upprörd över hur omtanken lyser med sin frånvaro inom några av de viktigaste skedena av en människas liv.

Vi har nu upplevt den första ljuvliga tiden med vår dotter och tidpunkten för henne att börja spendera dagarna på dagis närmar sig. Vi går därmed igenom en period av osäkerhet och otrygghet. Det är en helt galen situation – åtminstone i Stockholmsregionen – där föräldrar ställer sig i kö till ett flertal olika förskolor och upplever ovissheten kring huruvida de kommer att få en förskoleplats i tid och dessutom på ett ställe som föräldrarna tycker känns tryggt och bra.

Den allra främsta anledningen till att det faktiskt är mycket upprörande att föräldrar fråntas möjligheten att ha kontroll över valet av förskola till sitt barn finns att läsa i rapporten “Giftfria barn leka bäst” från Naturskyddsföreningen. Som del av projektet Operation Giftfri Förskola, gjorde man en inventering av 129 förskolor i 41 kommuner för att kartlägga potentiellt farliga varor och kemikalier i förskolemiljön. Rapporten konkluderar att “medvetenheten om miljögifter i barns närhet på förskolor är alltför låg”.

Det framgår tydligt att okunskapen om giftiga kemikalier är utbredd bland föreståndare och personal på förskolor, vilket innebär att enormt många av Sveriges förskolebarn spenderar dagarna i direkt skadliga miljöer. Vad hände med den svenska empatin och omtanken? Kunskapen om giftiga kemikalier är numera mycket tillgänglig – hur kommer det sig då att så många som driver förskolor i så hög grad missar att agera efter barnens bästa? Att kalla det för skandal är ingalunda en överdrift.

Naturskyddsföreningens initiativ kommer förhoppningsvis att få till stånd förändringens vindar på Sveriges förskolor men det gäller för föräldrar att också vara uppmärksamma och ställa frågor på den förskolan där sitt/sina barn går för att säkra att åtgärder görs för att uppnå en god, giftfri miljö. Det ter sig för övrigt ganska ironiskt att så många förskolor marknadsför den ekologiska maten de serverar samtidigt som innemiljön är fylld av giftiga kemikalier.

Man kan ställa sig frågan varför det är Naturskyddsföreningen som ligger i framkant i detta arbete och inte politiker på högsta ort. Det enda rimliga vore att politiker agerade utifrån den här rapporten och krävde att alla Sveriges förskolor ska klara stora delar av det som ingår i inventeringen inom 6 månader. Det känns inte alls orimligt. För varje dag som går så fortsätter våra små barn att utsättas för hälsofarliga gifter.

En majoritet svenska föräldrar lämnar alltså dagligen sina barn till miljöer som kan vara direkt skadliga för dem. Blott ett av en lång rad exempel som tas upp i rapporten är att hela 61% av förskolorna använder gammal elektronik som leksaker. Gamla mobiltelefoner, kameror, datorer, tangentbord, läsplattor, datormöss, mikrovågsugn, plattång, fjärrkontroll, kassaapparat etc. Alltså leksaker som absolut inte är avsedda för att vara leksaker. Med dessa utsätts barn för giftiga kemikalier såsom bromerade flamskyddsmedel (gammal elektronik innehåller dessutom ofta extra farliga sorter av flamskyddsmedel), bly, ftalater etc.

Vidare visade inventeringen att det finns mjuka eller halvmjuka plastleksaker på 80% av förskolorna. Många av förskolorna uppgav dessutom att de har leksaker av mjukgjord plast som är 20-30 år gamla. Det är synnerligen problematiskt eftersom kemikalielagstiftningen har skärpts i flera omgångar under den perioden. Den senaste skärpningen infördes 2007. Förskolorna borde därför göra sig av med samtliga mjuka plastleksaker köpta före 2007 eftersom det finns risk att de annars innehåller flera typer av ftalater som nu är förbjudna.

Mjuka plastleksaker innebär även efter 2007 problem vad gäller farliga kemikalier så andelen av dessa leksaker borde reduceras kraftigt till förmån för framförallt träleksaker men även hårda plastleksaker.

I slutet av rapporten finns det ett frågebatteri som användes vid förskoleinventeringen. Ta med dig frågeformuläret och be att få gå igenom det med förskolechefen på det dagis där ditt barn går. Lyckligtvis finns det väldigt mycket som en förskola kan åtgärda utan att behöva göra några större investeringar.

Agera nu och hjälp oss med att avgifta förskolebarnens vardag. Lycka till! 🙂

Kemikaliepappans nyhetsbrev är här!
Du får senaste nytt och exklusivt innehåll direkt i din mailbox. Välkommen till den växande rörelsen för en giftminimerad vardag.